Yrkeshögskolan EEoT erbjuder ett begränsat antal platser på kursen Solel och dess integrering i fastigheter och elsystem. Kursen är en del av den tvååriga utbildningen Optimering av Hållbara Energisystem. Kursdeltagarna läser kursen tillsammans med studerande på utbildningen.
Samhällets ökade behov av el har övergått till att vara så pass stort att våra elnät har blivit överbelastade och opålitliga. Kapacitetsbristen bli alltmer tydlig. Men det finns lösningar för att tillgodose det ökade behovet av elektricitet.
Solel (solceller) är ett bra sätt att få en säker och miljövänlig energikälla. De som väljer att komplettera sin solcellsanläggning med energilagring kan även använda sin egenproducerade el efter det att solen har gått ned.
En solcell, även kallat en fotovoltaisk cell, består av åtskilliga halvledardioder som skapar elektrisk ström i sin backriktning när de träffas av solljuset. I dag finns det två grupper av solceller. Den allra vanligaste typen är kristallina solceller som de består av dopat kisel och har högst effekt. Den andra varianten, tunnfilmssolceller som är en nyare cell där fotovoltaiskt material integreras i material som till exempel metall och glas. Den nya tekniken har bland annat gjort det möjligt att låta takpannor och fönster producera el.
Utvecklingen går snabbt framåt, från att det tidigare enbart funnits blåsvarta rektangulära kristallina celler till att det i dag finns solceller i många olika färger, samt semitransparenta och sådana som är integrerade i byggnadsmaterial.
Och utvecklingen fortsätter. Det forskas konstant på nya lösningar.
I solenergisammanhang talas det ofta om kWp (kilowatt-peak). Det är en enhet som beskriver en solcells eller solcellsanläggnings toppeffekt under optimala förhållanden, det vill säga hur mycket el som kan produceras när det är soligt och solcellerna är svala, med en yttertemperatur på 25 grader. Solceller producerar energi även då det är molnigt väder och de passar faktiskt bra i det svenska klimatet, sommar som vinter. Kallare temperaturer är inga problem och snö kan, till viss del, reflektera och intensifiera solstrålningen mot solcellerna. Solstrålarna kan även ta sig igenom regn och is som hamnar på solcellerna.
Solcellernas placering och vinkel har betydelse för hur mycket av solens strålar som kan omvandlas till el. När strålarna kan träffa rakt på solcellerna, det vill säga då solcellerna är placerade i söderläge med en vinkel på mellan 30–60 grader, går det att få ut maxeffekt. Vid uträkningar om solcellers verkningsgrad är det dessa förhållanden som man utgår från.
Kursen är för dig som har förkunskaper inom el- och energi. Du kanske har en tidigare el-utbildning eller så är du verksam inom branschen idag och vill vidareutvecklas.
Grundläggande behörighet. Du uppfyller något av följande:
